Vad mer kan jag säga…

Denna veckan har verkligen gått som i en berg & dalbana
för mig, upp & ner, med allt som jag har tagit mig för.

Livet kan inte alltid var på TOPP! ”Herre gud,” vad skulle vi då
kämpa för här i livet. Å`vad trist allt skulle vara 😉

I dag  hände något häftigt! Det var långpass inplanerat på
morgonkvisten tillsammans med min underbara löparkompis,
jag kan säga att jag är mer än glad att ha honom i många sammanhang,
han kan både peppa mig & stoppa mig när det behövs!
Idag var det som själva den… flög i mig… vi startade lugnt & fint som planen
var, jag har mitt upplägg när det gäller energi som skall få i mig under
långpassen, det är något jag aldrig mer slarvar med! När vi passerar 2 mil,
är Petra Skiöld så pigg & alert att jag nästan svävar på moln…

Senast i går sa jag till Rune att jag känner mig tung i kroppen efter all denna
mängdträning,det kanske jag skall ta tillbaka, för mina sista km i dag gick inte
sakta det kan jag lova 😉 Min medföljare fick kämpa tappert in i mål 😉

TACK för sällskapet & ett riktigt bra pass som slutade på 27,5 km!