Maxi-löpet!

2013-03-09 19.23.01

Jag sitter verkligen med ett leende på läpparna
när jag skriver
detta inlägget…

Inte för att jag blev 1:a eller för att jag hade en kanon tid, utan
för att den goa härliga känslan jag hade efter dagens pass.
Pass!! Tänker säkert ni, men så var det….

Som alla vet vid det här laget så har jag mängden i kroppen å`
jag är verkligen ingen ”snabb” löpare, jag tillhör nog mer de
som älskar utmaningen att vara ute på längre distanser.

I dag kändes det som att den kyliga vinden förföljer mig vart
jag än går, om jag så åker 300 mil från mitt hem eller bara
någon mil, så infinner den sig just där jag är 😉

10 km! Flackt, 2 varvs bana, 3 km på asfalt & 7 km i skogen…
Tjock is i skogen, som man skulle leka Bambi på!
Då tänker jag, lätta skor! Nej, redan på uppvärmningen insåg jag
att detta detta kommer inte att fungera, jag måste byta skor, ha
ett bra fäste så jag inte skadar mig eller åker i diket.

Ca 5 km uppvärming, känner mig som vanligt som den där tunga
elefanten som aldrig har sprungit tidigare!
Starten går & alla ger sig iväg… Härligt! Nej, nu ljuger jag 😉
Vi hade vinden piskade i ansiktet den första biten & -2 grader!

3 killar framför mig, känns helt okej! Jag gillar ju inte det här med
att springa & pressa mig, men ändå gör jag det.
In i skogen, över rötter & all denna is, vad händer?! Jag tappar tempot!
Får tillbaka andningen, men får jobba för att inte trilla…

2013-03-09 12.07.43Jag kommer in som första tjej på tiden 40.16, ingen kanon tid att jubla över men de förutsättningarna så känner jag mig ganska nöjd!
Tar en mugg vatten, pratat några ord med de som står där, nu så..

Jag tänkte att samma runda igen, fast i mitt eget tempo skulle bli ett
bra pass för mig i dag. Avslappnat & med lurarna i öronen, så beger jag mig & redan efter ca 4 km, inser jag att jag springer & små ler för mig själv.
Varför!? Jo, för det är då jag inser att jag är nog mer en långdistansare än en kort distanstare.
Efter min 10 km i mitt eget tempo & en go känsla i kroppen så tittar jag nu
på klockan & inser att det skiljer bara 1 min. Å´hade det inte varit för att det
väntade snällt på mig, inför prisutdelningen så hade jag tagit 10 km till, det
kan jag lova… 😉

Tack för ett trevligt lopp & att ni i Ryssberget är så fantastiska!

2013-03-09 18.25.24

Annonser

Om petraskiold

Långlöpande tvåbarnsmamma...Hur långt kan jag nå.. Löpningen ger mig glädjen och styrkan i livet. http://petraskiold.com
Det här inlägget postades i Långdistans, Löparglädje, Löpning, Tävling, Tid, Väder och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Maxi-löpet!

  1. Affe skriver:

    Snacka om ärevarv 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s