Lördag morgon & jag får tid att vakna i lugn & ro..

Det är tyst, vindstilla, solen skiner & det är det perfekta
löparvädret för mig, jag bara älskar hösten, det är den bästa
tiden på hela året. I vanliga fall brukar jag jag ha min toppform
så här års, fråga mig inte varför det brukar bli så.. Inte för att jag inte
vet det, utan för att jag tänker inte svara på det just nu…

Det här inlägget handlar om något helt annat, det handlar om min kärlek till
mina barn, Tilda & Kevin! Utan dem är jag halv, utan dem känner jag mig tom,
utan dem mår jag inte bra, utan dem hade jag inte varit den jag är i dag!
Barn är barn & det vill jag att de skall få vara också, men mina barn har nog fått
ta ansvar väldigt tidigt, fått lära sig att klara mycket själva & jag kan tycka att det är
bra, men i vissa stunder kanske jag är ”hård” mot dem, men en dag kanske de tackar mig.. För jag är så glad att jag har dem, de gör mig stark, de ger mig kärlek & jag kan jag
alltid lita på dem….

Mycket i livet handlar om att finna trygghet & att kunna lita på folk, finna kärleken som är varm & kunna ta tillvara på stunderna som ges…

Mina barn sätter guldkant på tillvaron!