Hörbymarknadslopp

Vilket jäkla lopp det blev…

För två dagar sen sprang jag en mara, lät kroppen få vila från allt som heter träning,
men har & andra sidan jobbat långa arbetspass på 12 tim. Tanken var att köra Hörbymarknads lopp som ett riktigt bra tempo pass, bara tävla mot mig själv & ingen annan. Den tävlingen är med i Grand pri så de flesta duktiga löparna dyker alltid upp då för att samla poäng…

Jag har bara sprungit detta loppet en gång tidigare & det var 2012, jag kommer ihåg att det var ett fantastiskt fin lopp som gick mestadels i skogen & var väldigt tufft, men roligt!
Väl på plats så blev det bara en kort uppvärmning för min del, vet inte om det var bra eller dåligt?! Gick fram & ställde mig bredvid de andra tjejerna & lyckade dem till!
Själv hade jag beslutat mig för att köra mitt eget lopp.. Starten går.. Ser hur de andra flyger iväg, medans jag själv försöker hålla igen, jag vet ju att den första halvan går nästan bara uppför.. Mina 3 första km känns kanon, sen kommer en ”tung” känsla genom hela kroppen som talar om för mig att Petra du sprang faktiskt en mara för bara några dagar sen.. Försöker förtränga det medans jag sick sacka mellan gyttjepölarna i skogen.
Nu är jag så där nära att bara kliva åt sidan & inse fakta.. men vad händer!? TACK, snälla
snälla Arne… Du kommer i kapp mig, lägger dig steget före mig & jag biter mig fast & tänker inte släppa dig för ett ögonblick även om det bara går mer & mer uppför.. benen de är mer än ”tunga” nu går det lite nerför & själve fa.. flyger i mig… men var är du Arne.. avståndet blir längre & längre i mellan oss & jag börjar nu att närma mig de löparna som bara stack i början… ju närmare jag kommer dem, desto högre växel lägger jag in… Nu är min känsla i kroppen oslagbar… Shit vad stark jag känner mig… nu har jag inte bara passerat en tjej, utan ett par killar.. Samtidigt som jag bara blir starkare & starkare börjar jag må mer & mer illa… denna spy känsla har jag inte haft sen Stockholms ultra 100km…

Okej Petra! Nu har du bara 1600m kvar… håll kvar.. vänder mig om, ser ingen tjej inom räckhåll.. ökar lite till… å´nu ser jag mål… 2 meter innan målgång kommer du från ingenstans… det gör mig absolut inget… För nu är jag STARK, nu är jag på banan igen… Shit vad roligt & vilken härlig kväll med många go skratt… Tack till alla er som gjorde min kväll lyckad!

Sluttiden blev 50.24… Distans 12.6km & en 2:a placering i min klass…

IMG_4337

Annons

Om petraskiold

Långlöpande tvåbarnsmamma...Hur långt kan jag nå.. Löpningen ger mig glädjen och styrkan i livet. http://petraskiold.com
Detta inlägg publicerades i Uncategorized och märktes . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s