Kom aldrig till mig & säg att något är omöjligt…

I går vann jag högsta vinsten… jag tror att jag fortfarande svävar på moln.

Nu har mina långpass legat runt 19-22km länge & det har varit precis lagom, men nu ville jag ta ytterligare ett steg, men vågar jag?! Kommer jag att fixa detta..
Jag har en runda som inte går att göra några avstickare på, den sträcker sig från min dörr längs med en cykelväg till Balsbys badplats & runt sjön & hem igen.. & då har jag fått ihop ca. 27 km…

Bestämde mig för att göra ett försök, det kan ju inte hända så mycket mer än att jag få lifta på Fredriks pakethållare.. 😉 Vaknar ovanligt tidigt, kan inte somna om.. sms Fredrik om vi kan sticka tidigare än planerat. Nu hör det till saken att jag skulle alltså springa längre än ”Ultra Fredrik” så han cyklade den första biten bredvid mig, satte cykeln & vi hade följe runt sjön.. sprang & små pratade.. ju längre jag sprang desto lättare blev jag.. när vi kommer ut på asfalten igen känner jag att det går att ”trycka ifrån lite i steget” utan att det påverkar mig… jag sneglar på klockan & fattar ingeting … Men inom mig skiner jag som en solstråle.. Fredrik kallar på mig & säger; ”Vi ses sen! Jag kommer i fatt dig med cykeln…”

Nu är känslan fantastisk, hela kroppen svarar mig från det mentala till vart enda fotsteg som jag sätter ner i marken… Nu flyter allt bara på utan att jag behöver ta i…
Inom mig väcks något som jag aldrig trodde skulle komma tillbaka.. Vågar jag ta en avstickare & kamma hem 30 km?!? Fredrik har fortfarande inte kommit i fatt mig & jag börjar undra om han har stannat till hos alla pensionärerna som var ute på tipspromenad längst med banan, medan Fredrik tänker ”Jäkla vilken fart Petra har i dag då”

Jag vänder mig om & kallar fram Fredrik & säger mina funderingar.. –Min önskan är att få till 30 km i dag, är du med mig?! Klart att jag är, får jag som svar…
(Han cyklar ju bara så det kan väl inte vara så jobbigt 😉 )
Jag säger gång på gång… ” Detta är helt underbart”  jag vill verkligen inte att rundan skall ta slut… Den får inte ta slut!

Hemma igen… & jag studsar runt.. ler & vill bara förmedla min glädje.. den är obetalbar & helt fantastisk! Jag gjorde det…. Kom aldrig till mig & säg att något är omöjligt för det är det inte, låt det bara ta sin tid!

IMG_8727

Annonser

Om petraskiold

Långlöpande tvåbarnsmamma...Hur långt kan jag nå.. Löpningen ger mig glädjen och styrkan i livet. http://petraskiold.com
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Kom aldrig till mig & säg att något är omöjligt…

  1. Josef Boberg skriver:

    Allt Är Möjligt !” 🙄

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s