Nu snackar vi ÅNGEST som heter duga!
Skall det fortsätta så här så lär jag få magsår kan jag lova er..

Vad är det nu som är så farligt?! Ja, om ni bara visste.. Anledningarna är många till att jag inte springer intervaller på bana. Till saken hör att jag har gjort det två gånger nu under 2017  & de jag genomförde från maj i fjor till årskiftet är lätträknade på en hand, om det ens blev några?!?

I torsdags tänkte jag att jag skulle träna med ett glatt gäng killar här i Kristianstad, som har dragit igång en grupp. Jag kan inte påstå att jag längtade, men jag ville ändå så gärna cykla ner till IP & försöka trycka ifrån lite..  men tänkte att killarna hinner varva mig innan jag är framme… här skall jag försöka mig på något som kallas intervaller mer än ”snigelfartsintervaller”… magen körde runt, kallsvettig om händerna & ben tunga som bly… Detta var värre än att ställa sig på ett SM kan jag tala om!

SLUTA TRAMSA PETRA! Spring bara & bry dig inte så mycket… Sagt & gjort så var upplägget väldigt enkelt 8st x 800m med start var 5:e minut…
Jag tänkte hålla mig till min plan 4st x 800m + 4st x 400m för att se vad som fanns eller inte fanns för tryck i steget…
Nu skall ni veta att jag har ALDRIG påstått att jag är ”snabb” eller har något vackert löpsteg, så nu fick jag det också skrivit.
”Elitkillarna först” & sen en bra rygg framför mig & sen lilla jag & sen några precis bakom mig… Där räknade vi ner 5- 4- 3 -2 -1… kör! Fösta 800-ingen klar! Shit vad roligt, men jobbigt! Dax för nästa & nästa… ombyte av de lite lättare skorna, vågar jag?!
Nu är du så där tramsig igen, testa! Vad skulle hända? Jorden skulle gå under eller?!
Björns rygg ser bra ut, vågar jag lägga mig precis bak & låta honom dra mig utan att dra på mig mjölksyra & dö efter halva varvet… FATTAR NI!? För jag gör det knappast… jag gör alltså tider som jag gjorde 2012!! De tiderna har jag inte varit i närheten av på många år.
TACK killar! Utan er hade jag aldrig gjort det….

Detta är ju så roligt så det finns inte! Jag inte bara tror, utan vet att man blir stark av mängd & annan träning också. Nu kanske det dröjer ett tag till innan jag står på den där banan igen eller vänta lite… kanske rent av blir det redan på torsdag!

Jag gav i alla fall min kropp lite mer än 2 1/2 dygns vila efter SM 100 km, sen ville den bara i gång igen…. Inga hårda eller tuffa pass som kunde skada kroppen, utan mer få bort stelheten & all slagg som den hade samlat på sig. Det värsta med dessa 100 km var att jag hade sådan fruktansvärd träningsvärk i framsida lår & blåsor på mina stackars fötter som fortfarande inte blivit bra… ( Konstigt då jag använder fötterna varje dag 😉 )

Då jag inte kör intervaller har det blivit lite progressiva distans pass & nu har back träningen dragit igång också …

Vet ni att alla kan om de låter sig våga & framför allt lita på sig själva!