Livets tvära kast, varför skall jag drabbas av dem …
Att jag är jag , har sina förklaringar, livet har inte varit enkelt & enklare har det inte blivit med åren. Att vi alla drabbas någon gång av de mörka stunderna, det gör oss starkare & kan påverka oss positivt senare i livet.
Att mista någon som en gång stod mig väldigt nära, min älskade bror ❤️, är tufft!
Sen du föddes har det varit vi, du var liten, väldigt liten men ändå bara ett år yngre än mig.
Jag stod vid vaggan & tittade på dig när du låg där, så fort du tappade nappen var jag där, du fick inte vara ledsen du var en del av mig. Åren gick & vi växte samman, vi gjorde aldrig något utan den andre. Det du visste om mig, vet ingen annan. Jag vet inte hur många gånger du har tagit mitt parti, jag vet inte heller hur många gånger jag har ringt dig om hjälp, jag vet inte heller hur trött du var på mina flyttar ett tag … Det finns fantastiskt fina minnen som jag har fått dela med dig, under dessa åren, men det finns också stunder då jag har fått varit din hjälpande hand & tänk att nu fick jag vara storasyster för dig.
Vi har aldrig bråkat om en legokloss, men vi har haft olika åsikter. Du är var den snällaste & finaste människan som jag visste, om jag inte berättade det för andra så visste de redan det. Att jag kan uppfattas hård på ytan, men har ett varmt hjärta har sina förklaringar & du vet varför jag är den jag är. Jag kommer saknar dig massor ❤️ & jag kommer bära med mig allt roligt vi har varit med om tillsammans.
När livet är tufft & utmanande för mig är det skogen & löpningen som bär mig framåt..
Du frågade ofta när vi träffades vad jag hade för mål, men jag kunde aldrig ge dig svar.
Mitt liv har alltid varit en resa, en resa som jag har insett att den kommer aldrig ta slut & jag kommer aldrig nå mitt mål för att jag lever med visioner.
Älskade bror!
petraskiold.com 
Älskade vän så fint skrivet av en syster till sin bror❤❤❤ många kramar från mig❤ tänker på dig i massor i din svåra stund ❤
Tack så mycket Eva ❤ dina rader är betydelsefulla, så glad att våra vägar korsade.. Kram!
Så vackert skrivet!
Så många människor man tar för givet och när de försvinner så förstår man vilket enormt avtryck de lämnar.
Ola var för mig en klasskamrat i Tollarp och nu förälder till min dotters klasskamrat.
Det gör så ont i hjärtat när jag tänker på hans fina barn och fru. Vi som skulle följa varandra medan våra barn växer upp. Stressa till föräldramöten och ses på avslutningar. Nu blir det aldrig som innan igen och det gör ju så ont.
Idag berättade min dotter om hur Alexander och hans mamma kom till skolan och berättade för klasskamraterna om den hemska olyckan. Jag beundrar dem så mycket och tänker att få skulle klara det de gjorde idag!
Stor kram till dig och alla i er familj❤️
Hälsning Cecilia och Olivia
Tack Cecilia ❤ & tack för dina fina rader som du skriver, de är betydelsefulla.
Jag har lärt mig genom åren att aldrig ta någon eller något för givet…
Livet är fyllt av så många saker som man inte kan förutsäga.
Lev i nuet & ta hand om er!
Kram!
Kära Petra… finns ingenting så fint som syskon! Vad som än händer är det alltid en del av en! Man behöver inte alltid tycka och tänka likadant men det är alltid vi❤️ Jag kan bara föreställa hur hemskt det är att mista en älskad bror eller syster🙏🏻 Går nog inte att förstå. Och att mista ett barn, kan inte ens tänka tanken. Arma föräldrar. Mina tankar är hos er ofta och jag vill ge er all styrka i tankar❤️ Ta hand om er så gott det går.
Kram Petra
Tack snälla Petra för dina fina rader! ❤ Det finns så mycket jag vill skriva, men vad hjälper det när jag har mist någon som var en del av mig, jag
kommer aldrig att få tillbaka min älskade bror. Det jag har kvar är alla fina minnen vi hade ihop ❤. Vi var så olika, fast vi var syskon.
Tänkt så många gånger på när vi sprang på varandra sist, så glad att jag stannade & pratade med dig ❤ Det du sa då & det du skriver till mig nu betyder otroligt mycket skall du veta. Kram från mig
❤️❤️❤️ Har ju jobbat mycket mentalt efter att min älskade vän Annika dog i okt-16 och det är väl först nu jag kan drömma om henne uran att vara ledsen i drömmen eller vakna upp skrikandes och gråtandes av saknad. Trodde aldrig att jag kunde leva ett liv efter Annika men det går, hur svårt det än är. Nu är drömmen glad och det är skönt att drömma om henne. Jag tänker att sorgfåglarna kommer alltid att flyga över mitt huvud men jag ska aldrig låta dem bygga bo! Livet går och måste vidare för vi lever här och nu så länge vi varar och det tror jag att våra kära, saknade också hade velat att det gör för oss.
Stor kram till dig och hälsa varmt till Kerstin från mig. ❤️❤️❤️
Känner med dej ❤ Förlorade min syster för snart 2 år sedan , hastigt och oväntat. Hon var också min bästa vän och den enda som visste allt om mej. Sorgen, smärtan och saknaden är obeskrivlig.
Tänker på dej ❤
Kram Camilla
Tack för att du skriver till mig Camilla ❤. Ibland känns livet så orättvist för vissa….
Det är precis som du skriver, sorgen, smärtan & saknaden är obeskrivlig!
Ta hand om dig ❤