I dag är jag nog mer eller mindre på stridsstigen…

Jag försöker vara glad & possitiv, men nu är min gräns nådd.
Vi lever på 2013-talet & detta är under all kritik. Hur vill de att man
skall kunna leva normalt när ingenting fungerar som det skall, just
nu undrar jag om de själva hade accepterat detta?! Det är alltid lätt att
sitta på den höga stolen & ha en chefsroll…
(Nu handlar detta om mitt boende igen 😉 )

Jag måste ut & jag måste få komma bort, jag måste bara försöka andas & hämta
energi & var gör jag det bäst?! Just nu gör jag det bara genom att få springa
mina långpass & njuta av det vackra höstvädret. I går hade jag tillsammans med en
kund en fantastisk runda, det blev 27 härliga km. Det blåste lite på sina ställen, men
vädret var med oss, kraften fanns, energin fanns & glöden för att utvecklas & lära sig
fanns där också… Jag blir så GLAD när jag kan hjälpa andra & ge de små tipsen!

Jag önskar att alla fick uppleva denna härliga känslan!