Text som Jonas Bergqvist har skrivit & som jag gärna delar med mig av till er.
Media har idag rapporterat att fler och fler blir sjuka av gluten. Glutenintolerans drabbar idag äldre barn och unga vuxna snarare än främst små barn, vilket var fallet för ett par årtionde sedan. Sverige är ett av världens mest glutenintoleranta länder och antalet drabbade har femdubblats sedan 1990-talet.

För den som är det minsta upplyst kring kost och hälsa kommer inte den här informationen som någon större chock. Vår moderna mat är fullproppad med mjöl och många bygger sin kosthållning på smörgåsar. Flera ungdomar fikar sig igenom skoldagarna. Hos många börjar livet med välling och fortsätter med smörgåsar, kakor, pizza, pannkakor och annan skräpmat. Just idag fick jag faktiskt också höra om ett proteinpulver på marknaden som innehåller gluten. Gluten användes där som förtjockningsmedel. I korvbröd och andra produkter tillsätts gluten för att få till en mer elastisk konsistens. På 1980-talet åt vi ca 50 kg mjöl per person och år. Idag är siffran knappt 80 kg. Är det konstigt att människor blir sjuka? Nej. Vi bombarderar kroppen med proteinkomplexet gluten som våra kroppar inte har någon genetisk anpassning till.

Gluten är ett spannmålsprotein som består av glutenin och gliadin. Glutenintolerans är ett syndrom som inbegriper olika former av intoleransreaktioner för gluten. Den vanligaste är celiaki som innebär en kraftig inflammatorisk reaktion i tarmen vid glutenexponering. Men viktigt att veta är att gluten kan påverka många andra organ i kroppen.

Gluten sätts i samband med autoimmuna sjukdomar som diabetes typ 1, reumatism, hypothyreos, Sjögrens syndrom m fl. Ingen person kan bryta ner glutenproteinet fullständigt. Det återstår en aminosyrafrekvens på 33 aminosyror som tar sig igenom tarmslemhinnan in i tarmcellerna. De allra känsligaste personerna utvecklar alltså redan här en inflammation – celiaki, men för många kan gluten skapa en tyst inflammation i blodet. Inte bara gluten självt tar sig in i blodet utan också andra proteinfragment som följer med i den uppluckrade tarmen.

Individer med IBS-besvär har också en större genomsläpplighet i tarmen samt inflammatorisk process i tarmen vilket stödjer tesen om läckande tarm-hypotesen. Vid all form av rubbad mag-tarmhälsa bör man stötta mage och tarm med glutenfri lågkolhydratkost samt med riktade näringstillskott.

Det finns också kopplingar mellan glutenintolerans och flera neurologiska sjukdomar. Autistiska individer har ofta en läckande tarm och många har besvär med andra autoimmuna sjukdomar och besvär i mag-tarmkanalen. Autistiska individer som äter en glutenfri kost har mindre besvär och en mindre genomsläpplighet i tarm.

Delar av glutenproteinet omvandlas i blodet till exorfiner – opioidliknande ämnen som stimulerar belöningssystemet. Därför kan exempelvis sockerberoende personer sällan äta glutenprodukter som triggar suget efter sött. Och därför har också många människor väldigt svårt att sluta äta bröd.

Nu är det så att det är skillnad på gluten och gluten. Vetegluten är nämligen värst, eftersom det moderna vetet är hårt förädlat. Det ursprungliga vetet innehöll 14 kromosomer, men med förädlingsteknik har man tagit fram olika vetesorter som står emot ett hårt klimat bättre, som står emot skadeinsekter bättre och som därmed ger högre avkastning. Men dessa vetesorter innehåller inte sällan över 60 kromosomer och producerar därför betydligt fler glutenvarianter än vad det ursprungliga vetet gjorde.

Självklart bör vi minska intaget av gluten drastiskt för att få en bättre hälsa. I anslutning till dagens mediarapportering har det skrikits högt för nolltolerans mot gluten. Men det är osäkert om det behövs. Många människor bör nog undvika gluten helt för optimal hälsa, men flera personer klarar en viss konsumtion från bättre källor än vete, till exempel från rågmjöl i ett surdegsbakat bröd. Det må inte vara optimalt, men det glutenintaget behöver inte heller leda till så värst negativa hälsoeffekter.

Gör så här: Eliminera gluten helt från din kost i 2 månader. Upptäck skillnaden och om du vill kan du börja tillsätta en mindre mängd surdegsbakat rågbröd. Mår du fortfarande lika bra, så kan du låta denna konsumtion gå an. Börjar magen krångla igen – eller andra symtom dyka upp – backa till nolltoleransen igen. En annan metod är att byta ut sädmjöl mot mandelmjöl och/eller kokosnötsmjöl.

Källa: Jonas Bergqvist