Det är så sant som det är sagt…

Lite mer än en vecka innan SM Stockholmsmaraton lägger min gps-klocka av..
Jag skojade lite om det & sa det var kanske bara bra för nu har jag sprungit på känsla
& gjort några bra steg ifrån mig.. 😉 ( Sällskapets klockor berättar det)

Marianne på POLAR lovar mig den nya POLAR klockan V800, shit vad snygg den är!
Å´inte bara det den är så lätt att lära sig så t.o.m jag klarar av det. Vi bestämmer att hon skickar ner den till mig i Skåne & jag springer Stockholms marton med pulsband på mig så kan vi se hur min puls har ändrat sig under loppet & när de jobbigare partierna kommer… Låter helt okej för mig, även om jag aldrig springer med plusband på mig under tävling annars, så kan jag ju göra det då.. så många gram väger det inte 😉

Nu skall jag nog tacka POLAR för deras ide´för nu fick vi ett svar på varför jag inte svarade som vi hade hoppats på träningen, som jag har genomfört under våren & inte bara det vi fick också det svar på varför Skiöld kan nästa hälla i sig 2 liter sportdryck & coca-cola i mängde utan att känna en kick för en hundradels sekund… det är väl märkligt!?  Här finns det barn som blir sockertoppade men inte jag … tro fasen att jag blir frustrerad & snacka inte om hur mycket energidricka som Söderberg fick släpa runt på i Stockholmsgatorna…

Vi kommer hem till hotellet & kopplar upp klockan… Jag har alltså från start till mål legat med en snittpuls på 168!! Tro fasen att jag är trött … Den har alltså inte ändrat sig om jag så sprang flackt el upp för Västerbron, utan den har legat nästan jämt hela tiden. Okej, den gick upp till 170 nån gång… Vad innebär detta??! Kan det vara så att jag hade en infektion i kroppen? Kanske det!? Vaknade  & var förkyld… 😦

TACK POLAR V800 för att du gav mig ett svar & för att du är så snygg & lättlärd…