I våras var jag i mitt ”livs toppform” trots min ålder, persade jag på de flesta ”test lopp ” jag ställde upp i innan mitt stora mål, Stockholms maraton.

Men tyvärr 3 veckor innan blev min baksida överansträngd & jag blev skadad.. underhöll skadan & jag startade .. höll i ca; 2 mil sen var det bara att ta mig i mål som gällde.. kunde knappt gå. Sen Stockholm har jag kört rehabträning + 4-5 mil löpning /v & cyklat …

För ca 7 veckor sen bestämde jag mig för att se vad som hände om jag la på ca.1 mil i veckan på min träning… kroppen svarade bra, men vågade inte köra någon kvalité alls…
Veckan innan start var jag uppe i 14 mil… + rehabträning. Så många mil vet jag inte sist att jag sprang. Kroppen svarade bra på mina långpass & jag har återhämtade mig fort, men visst var jag varit lite sliten mellan varven, då jag jobbat full & har två aktiva barn.

Någon stans här under resans gång, öppnade sig det här fröet jag en gång sått..
Jag blev starkare & starkare på tron att jag skulle fixa det igen om jag bara
”Trodde på mig själv & ingen annan”  Låt mig få göra det för mig själv & låt ingen annan styra så kommer det gå vägen… Allt handlade om att jag fick göra det på känsla & det är min starka sida. Ni som inte visste det så är mental styrka förmågan att styra sina tankar i den riktning som tar dig framåt & får dig att må bra!

Starten gick & jag hade 6 timmars löpning framför mig på en varvbana i Tipshallen i Växjö. Varje varv var upp mätt till 373 meter ( innerkurvan) Tyvärr är det inte där man springer de flesta varven, utan det blir i mitten av banan. Vad skulle jag nu tänka på i så många timmar & vad skulle jag göra annorlunda mot mina tidigare ultra lopp??
Jag skulle bara tänka positiva tankar! Jag skulle aldrig gå energilös!  Å´jag skulle ha min stora trygghet med mig!

I 2 timmar & 50min flöt allt på… ( gick lite för fort.) jag valde att springa utan klocka & bara gå på känsla. Tog lång tid innan de fick rätt på ”systemet & vi kunde få våra varvtider.. Där någonstans hände något jag hade räknat med, jag tappade fokus för en kort stund, det var precis innan vi skulle byta varv… magen började strula!
Toabesök ett & vända fokus & håll! Hittade tillbaka! Tyvärr blev det några toabesök till & klockan tickade på, men va` fasen gör det livet går vidare…

Min önskan var att slå min distans sen sist som är på  75.363m men det blev det inte denna gången. Men jag är riktigt nöjd & glad med tanke på mitt träningsupplägg, ålder, skada & mycket arbete…

Jag tog mig 73.995 meter på dessa 6-timmarna… Stapplade in i duschen… Log för mig själv! ”Jag fixade det”

Ett STORT TACK till ALLA som har stöttat mig under 2016!