I min värld finns det inga gränser.. Å’ hinder är till för utmanas..
Att jag hade & har spända muskler det visste jag mer än väl..
Men att våga utvecklas & släppa på spänningarna har suttit långt inne.. När t.o.m akupunkturnålen böjs pga. mina spänning då är man inte så ”tuff” längre.. Svetten den rann.. Smärtan va rättvis för titta vilka framsteg jag har gjort..
Obs!! Jag är ingen gymnast & för ett par veckor sen nådde jag inte ens mina tår…

När jag bestämmer mig för något så är jag ganska envis..
Så de sista veckorna har jag lärt mig ganska mycket om mig själv.. För att jag testar nya utmaningar innebär det inte att jag inte ska springa..